Jag tänkte att jag ville dela med mig om våran resa att försöka bli 2 barns föräldrar.
Jag ska berätta från början.
År 2010 fick vi världens vackrade barn vid namn Leon han fyller nu 5 år om lite drygt en vecka. ( Helt galet)
När Leon var 1 år tyckte vi att det var dags för ett syskon, ( Det skulle abslout inte vara mer än 3 år imellan barnen för så SKA det ju bara inte vara.) Efter ca 6 månader fick vi äntligen det där plusset som man väntar på. Vi var super glada men 6v senare fick vi tyvärr missfall. Det tog oss ganska hårt men eftesom det är så vanligt så tänkte vi att det är bara att köra på. 3 månader senare kom en plus till men det slutade också i missfall.
Sommaren 2012 efter vårt 5 missfall och jag var gravid igen så vågade man inte riktigt hoppas längre. Men vi passerade v 7 och allt verkade gå toppen tills,,,, Jag fick super ont i magen och bak i ryggen kunde inte stå upp och fick åka akut till Borås där dem konstaterade ett X = utomkvedshavandeskap. Dem fick ta bort ena äggledaren. Så kvar blev vi med en äggledare och en tomhet.
Eftersom vi haft så många missfall fick vi hjälp utav en specialist på Borås Lennart Blomqvist. Vi fick lämna MASSA blodprover och fick börja med hormontabletter.(Pergotime) Så med lite nytt hopp och nya tabletter var vi på banan igen.
Vid detta laget hade folk i våran omgivning börjat påpeka att det faktiskt är dags att SKAFFA ett till barn nu för annars är det synd att Leon får vara ensambarn. NEJ MAN SKAFFAR INTE BARN!!! det är en gåva. Jag ljög.. Jag svarde alltid att jag inte ville ha fler barn och att ett perfekt barn räcker för mig. Jag ville inte berätta att det inte funkar för oss för det är PINSAMT och nej man känner sig inte riktigt kvinnlig. För vissa är det ju SÅÅ lätt räcker att dem tittar på en snopp så blir dem gravida meeen kuuul för er!!!
Hormonerna funkade inte.. Jag var helt ur balans från att skratta till att stortjuta för att sedan skratta igen. Vi skulle prova utan några månade för när man inte försöker så vipps så kommer det ska du se. eller?
Inte för oss..
Nu är det Januari 2015 fortfarande inte gravid sedan sep 2012 hmmm...Har precis vart i Borås igen och fått en härlig omgång med antibiotika för inflammation i den ända äggledaren jag har kvar.. På återbesöket häromdagen fick jag veta att jag tydligen lyckats få en jävla blod tumör på min ända äggledare som dem tyligen måste ta bort. Ja och detta leder till att om jag nu skulle bli gravid på egen hand är det typ 100procent att det blir ett X till och jag tillslut får ta bort den med... KUL!! Helt stympad haha !!!
För jag är inte bitter!!
Egentligen inte.. Jag försöker se allt possetivt jag behöver aldrig käka massa p-piller iallafall =)
19 mars är den stora dagen. Vi ska på vårt förtsa möte på fertilitetscentrum i Göteborg och prata med läkaren som kanske kan göra mig gravid genom en provrörsbefruktning.
Jag har hållt detta hemligt länge nog nu och det börjar tära. varför är det så tabu att prata om sånt här? Vi kan väll ta hjälp av varandra.
Nu blev det en väldigt långt och tråkigt inlägg här men jag tänkte att den som vill kan få följa vår resa till att förhoppningsvis få ett till barn.
/Linnea
Vet hur ni känner det. Men ge inte upp hoppet håller med dig man ska hjälpa varandra i detta läget. Inget pinsamt att säga. Tycker du är toppen dom vågar dela med dig.önskar er lycka till. ☺